runningalone

Ja då är det bara en vecka kvar av lovet, men det känns som vi haft två månaders lov, inte bara tre veckor, men det var behövligt.

I helgen har jag varit i Gävle hos Elin, första gången jag var där och hälsade på henne, vilket var väldigt roligt. Bra att jag till slut åkte dit när jag fick lite tid över, gäller att passa på. Jag fick äntligen träffa hennes kompisar som jag hört så mycket om i ett och ett halvt års tid.
På lördagskvällen började vi med att laga fin middag, en Ida special... (pastasås), sedan gick vi vidare till Elins kompis Linda som bodde i korridor. Det var rätt intressant att jämföra korridorlivet där mot mitt i Stockholm. En sak som jag tyckte märktes det var att det var mycket färre utbytesstudenter i Gävle, på Lappis känns det som det är fler utbytesstudenter än svenskar. Rummen var också lite nyare, typ 30 år, vilket märktes... Årshyran var också lägre där än i Stockholm, fast de hade 2m^2 större rum, inte så konstigt kanske med tankte på Stockholms hyror.

Efter att, vad jag tror, Elins närmaste kompisar hade samlats i Lindas rum gick vi en våning ner där det var korridorsfest, rätt trevligt att träffa folk, dock inga teknologer, men pedagoger är rätt trevliga de med... Efter några omgångar singstar och trasiga glas så bar det av mot stan.
Vi började med ett ställe som jag tror hete Goya, som var ett litet snobbställe, men det fanns rätt olika folk där. Vissa var riktigt gamla, enligt mig, och andra var "wanna be stureplanare" och några få såg ut att verkligen höra hemma där. Dock var det inte riktigt ett ställe för oss, rätt tråkig musik, bara tekno, så vi bestämde oss för en utmaning. Som fattiga studenter ville vi ju inte betala inträde till ett till ställe så vi satsade på att få komma in gratis. Janiki gick duktigt fram till vakten och frågade om vi inte kunde få komma in gratis då vi haft så tråkigt på Goya hela kvällen, och tydligen var vakten på bra humör så vi kom in gratis. Detta ställe var desto trevligare med lite yngre folk och inga "wanna beare".
Det mystiga på detta ställe händer dock när vi sår i kön till garderoben på väg ut. En ganska ung tjej, rätt kort i grå grovstickad polotröja kommer fram till mig och säger nåt i stil med "Du har den fulaste tröjan jag någonsin sett". Så klart blir jag ju rätt förvånad då detta aldrig hänt mig förut och jag blir först tyst, och är inte riktigt med på vad hon sa frågar jag "va?" och hon upprepar i princip frasen och då jag sedan får tillbaka talfrömågan och yttrar nåt inte allt för snällt tillbaka, säger hon något liknande igen och går sedan.

Detta fick mig att tänka på om man verkligen kan säga att nåt är fult. Okey om nån har trasiga kläder eller liknande, men annars känns det som att man kan ha på sig vad man vill, det är ju ens egen stil, eller?
Visst kanske det inte är den personens stil och den då inte gillar det, men är det verkligen fult? Det beror väl på definitionen av fult. På wikipedia står det "Fulhet är motsatsen till skönhet.", men då måste man ju först bestämma vad skönhet är och enligt wikipedia "Skönhet är ett värdeladdat begrepp som används i skiftande betydelser. Huruvida skönhet är en objektiv egenskap hos tingen eller om "skönheten ligger i betraktarens öga" är alltjämt under diskussion."
För mig sitter skönheten i betraktarens öga, för alla människor tycker ju inte om samma saker och tycker att olika saker/personer har olika mycket skönhet. Så att säga en sådan sak känns ganska meningslöst, men visst hon får väl tycka vad hon vill, men jag bryr mig inte om nån obekant tjejs åsik...

På onsdag bär det av mot stan igen. (Bild tagen av Marcus.)



Dock blir det ju ganska snart en flytt vilket jag verligen ser fram emot. Men innan dess börjar ju skolan och en ny termin. Man kan ju i alla fall hoppas att vi får några helger lediga i vår.